Allting kan gå itu, men ett hjärta kan gå i tusen bitar

Det ofattbara har hänt, och här står jag med snöflingor i håret, och funderar på om livet inte borde fortsätta utan mig.

När sorgen tar över är jag tacksam för att det finns underbara vänner vid min sida som pussar och kramar och sänder sin kärlek, och delar med sig av sin trygghet.


Together forever, never apart. Maby in distance, but never in heart.



Jag vet att alla sagor inte har ett lyckligt slut, men jag hoppas att denna har det ändå. Annars vill jag bli författare och skriva om den, så som den borde vara.


När hoppet efter våren är slut, har nu hoppet om en tidig sommar börjat. Snälla, något kan jag väl ändå få hoppas på?



Dags för storstädning av rummet, det märks att orken inte funnits.


Saknar dig <3

....

Blä...har inget att skriva om. Eller inget jag vill skriva om. Ber om ursäkt för det mina trogna läsare:) Kommer kanske igång snart igen. Jag vill inte ha snö längre, jag vill ha vår, sol och värme, så jag kan sitta på en brygga vid vattnet och njuta av livet.

RSS 2.0